Livet.

De här fina sommarlovsdagarna fortsätter. I regn och i solsken.
Idag sov jag länge, klev inte upp förrän framåt halv tolv. Det var skönt att sova ut.
Mamma och jag åkte och handlade och när vi kom hem igen lagade jag två tacopajer som senare skulle visa sig vara utsökt goda. Vi hämtade hem min bror också. När pappa kom hem åt vi, hela familjen samlad. Efter maten åt jag och bror glass i soffan och såg ett avsnitt Rallarsving. Innan han, brorsan, åkte hem igen drack vi kaffe.

Mer än så behöver inte jag för att fullkomligt älska en dag.

De senaste kvällarna har jag dock märkt av en viss separationsångest som gör sig påmind. Snart bara en vecka kvar i Grillby, sedan bär det av till Värmland igen. Allt man skulle göra denna sommaren men aldrig gjorde.
Jag kan känna att jag har försummat mina vänner i sommar. Det är inte roligt. Trots det har jag svårt att känna dåligt samvete då den här sommaren har gjort mig så gott. Jag kan inte ångra någonting när jag mår såhär underbart bra.

Imorgon jobbar jag mitt näst sista pass.