ANSVAR SUGER!

Idag har det däremot slagit mig att det faktiskt inte alls är roligt att vara vuxen och bo ensam. För det som är så himla jobbigt med att vara någorlunda vuxen och bo ensam är att man måste vara så skärpt hela tiden. Måste diska efter varje gång man lagat mat och ätit för att det inte ska bli ett diskberg som snart luktar illa, måste städa precis hela tiden för att det inte ska snuska igen och bli dammigt och alldeles för rörigt så att man inte hittar något viktigt. Man måste hålla koll hela tiden, på räkningar som ska vara betalda i tid för att ingen ska börja hota med inkasso och kronofogden och allt var det heter. Hela tiden måste man ha sådan framförhållning och inte slösa bort alla sina pengar på klänningar och dvd-filmer idag, för att pengarna ska räcka hela månaden och helst ska man spara till de månader man får mindre pengar.
Jobbigast av allt idag är att man måste laga mat. Åh, vad det är hemskt att laga mat till sig själv och äta ensam. Då blir det hellre så att man går en hel dag och väntar på att hungerkänslan bara ska gå över istället. Jag gör iallafall lätt så. Men sen när klockan blir halv nio på kvällen kommer jag på att hunger går nog inte över bara sådär, att jag faktiskt måste äta. Och då slänger jag in en bit lax i ugnen och äter med smörstekta champinjoner. Det är ju visserligen gott, jo det är det verkligen men fy vad det är trist att göra detta ensam. Fy!

Jag längtar efter att vara liten. Vad passande då att jag på fredag åker till farmor. Hos farmor är man aldrig vuxen. Bara lite när man pratar och berättar om sitt liv här, då kan man framstå som aningen vuxen. Men så fort man bara lutar huvudet mot farmors axel och hon klappar en på huvudet och säger "minun pikku tyttö" så är man liten igen.
Hoppas att det snart blir fredag.