I morse var jag tvungen att lyssna på min kropp. När huvudet väger tusen kilo är det inte meningen att man ska gå upp och gå till skolan. Tusen kilo trötthet är så himla tungt. Man måste få sova bort en bit. Så jag struntade i föreläsningen.
När jag till slut tog mig upp kom jag på att jag kunde gå till VFU-informationen iallafall. Lyssna på det här om praktik. Så jag åt en god frukost och gjorde mig i ordning och traskade dit. Utanför skolan träffade jag Nicklas, han sa att det bara skulle vara trams. Jag sa att jag tänkte gå ändå, men när jag kom innanför dörrarna kom jag på att jag skulle strunta i det också. Istället satt jag och skrev rent anteckningarna från de tidigare föreläsningarna.
Kvart över tre hade vi nollningsmöte. Tidigare har jag inte varit så sugen på att vara fadder längre. Men efter dagens möte känner jag i magtrakten att detta kan komma att bli den bästa nollningen någonsin. Åtminstone bästa vinter-nollningen. Skoj ska det bli! Jag är glad att jag tog mitt förnuft till fånga.
Nej, nu blir det HIMYM-maraton tills jag somnar.
Godnatt hörni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar