Sköna maj!

Det är mest bara uppsats mest hela tiden. Tidigare i veckan utvecklades den till en mardröm som fick oss att springa med andan i halsen, svära, gråta och att sova oroligt. Lina vaknade mitt i natten och kunde konstatera att vår examinator hade önskemål om att vi skulle klämma in förvaltningsrätt i vår uppsats. Vår handledare stal en arbetsvecka av oss och jag kunde höra hur detta uppsatsbygge började knaka, gnissla, ge vika.

Men vi vaknade igen. Den stulna arbetsveckan var visserligen ingen dröm, det var verklighet, men stölden gav oss sådan eld i baken att vi nog aldrig varit mer effektiva. När vi skickat in, om än en inte riktigt komplett, uppsats och fått kommentarer som "Bra!", känns bygget genast mer stabilt igen.

Jag tänker på alla de gånger jag gått ut ur en tentasal och sagt att "vi ses på omtentan", alla de hemtentor jag lämnat in och varit övertygad om att jag tre veckor senare kommer sitta med en bunt kompletteringar framför mig. Det kan nog få mig att framstå som ganska dryg, eftersom att jag alltid har klarat mig. Men tvivlet på den egna förmågan är verkligen min sanning. Och det är sant som det är sagt, att man alltid är sin hårdaste kritiker. Om inte rent av mest ondskefulla kritiker också.

Med detta inte sagt att uppsatsen är godkänd och klar ännu. Fortfarande finns arbete kvar att ta itu med. Det ska jag återgå till så snart detta inlägg är postat. Dock känns läget med uppsatsen idag så pass bra att jag funderar på om det inte är dags att tillåta mig själv att ikväll bege sig ner på stan för att beskåda Champions Leauge-finalen i sällskap av trevliga människor. Kanske rent av inmundiga en öl.

För skoj skull kan jag ju berätta för er vad jag gör de korta stunder då jag inte lägger energi på uppsatsen.

Jo, jag och Kajsa har kommit igång med orienterings-projektet ordentligt nu. Igår tog vi vår första svarta kontroll, vilket resulterade i en "våffla".

Jag har även varit till stadsbiblioteket och lånat "Pianot och jag" 2,3 och 4. Jag tragglar mig numera igenom Sov du lilla videung för att öva på fingersättning. Fingersättning går mig på nerverna, men att använda den andra hjärnhalvan är bra. Uppsats-hjärnhalvan måste få vila emellanåt.

Denna vecka har jag varje kväll även haft ett återkommande moment i att jag och min bror ringer varandra på Skype. Vi berättar om våra dagar och det är en bra lindring av saknaden.

Jag är även inne i en korsordsperiod igen. Blir glad när jag handlar och ser att det kommit en ny Allers med 34 nya korsord. Jag löser de allra svåraste och jag googlar majoriteten av svaren.

För att somna om kvällarna lyssnar jag på tre år gamla avsnitt av Spanarna i P1. Inte alls för att det är tråkigt, men det passar mig att lyssna på andra som tänker istället för att själv tänka tankar som hålla mig vaken. Varje fredag får jag dessutom ett nytt avsnitt att lyssna på, dessa avsnitt längtar jag efter hela veckan. Heja Spanarna!

Vi sammanfattar detta i en lista över mitt Maj 2011's mest älskade fenomen:

1. Orienteringsprojektet Friska Karlstad.
2. Kajsa.
3. Skogen.
4. Pianot.
5. Marcus, som lånat ut pianot.
6. Början av Amelie from Montmartre-låten jag lärt mig att spela hyggligt.
7. Skype.
8. Storebror.
9. Allers korsord.
10. Spanarna
11. Ingvar Storm, Jessica Gedin, Per Naroskin, Jonas Hallberg och Göran Everdahl.
12. Min uppsatspartner och väldigt goda vän Lina.