I natt såg jag och Marcus på amerikans fotboll tills det blev morgon igen. Amerikansk fotboll är jävligt roligt. Jag blev även kär i staden Seattle och känner starkt att jag måste åka dit och dricka kaffe någon gång. Gärna rätt snart.
Idag såg jag slutet av reprisen av Spårlöst till morgonkaffet. Grät. Grät floder. Grät lite till. Blev tvungen att ringa mamma när det var slut. Längtar efter min mamma. Jag har åtminstone lyckan att veta var min mamma är och ha henne ett telefonsamtal bort. Älskade, fina mamma.
Jag trodde att det imorgon var dags för slutseminarium på kursen. Till min stora förtjusning visade det sig att jag tagit fel på en vecka, seminariet är inte förrän nästa måndag! Hallelujah! Ledigt några dagar till, freedom!
Hej med er!
Ååå heeej!!! Vad roligt att höra från dig!
SvaraRaderaJag frågade din bror i helgen hur det var med dig, å det var bra trodde han. :)
Ja asså de där jävla strumpbyxorna, man kan ju bli tokig! Pengar rakt ner i sjön liksom. Tur det finns nål och tråd, det är så tråkigt å laga bara men vad gör man inte för å spara in några kronor...
Så du har åxå en blogg! Härligt, då har jag nåt att läsa.
Och ja, jag är glad ändå. :)
Kram på dig