Nu har jag läst ut den. Boken jag fick av min storebror i julklapp. Det har blivit som en tradition, att alltid få en bok av bror i present. Jag gillar den traditionen mycket. För han är inte smalt insnöad på någon särskild genre eller så, det kan ligga vadsomhelst för bok i paketet. En gång var det en diktsamling, en gång en Jan Stenmark-bok, en gång en handbok för precis allting. Denna gången, i julas, låg däri en purfärst Augustpris-vinnare. De fattiga i Lodz.
Precis som en bra bok ska, växte den här boken sida för sida. Den tog sin lilla tid att komma in i men nu mot slutet har jag försvunnit in i den på ett sätt jag fullkomligt älskar. Och den känns. Ibland rent fysiskt. Och att jag mår fysiskt illa av hemskheter han beskriver är ett högt betyg, inte alls något dåligt.
Läs den, gott folk.
Nu ger jag mig på något helt annat. Alex Schulmans bok som jag längtat efter att läsa sedan i somras då jag lyssnade på hans sommarprat inte mindre än fyra gånger och grät floder.
härligt med skönlitterära böcker!
SvaraRaderauppdatera mig om skynda dig att älska, please! jag är ju, som du vet, också ett fan av schulmans sommarprat.