Tacksamheten

Tänk vad tacksam man kan vara då.
Över kollegan som står ut med hundratals frågor på en dag. Utan att himla med ögonen eller be en fråga någon annan. Ja, tacksamheten över det.

Och tacksamheten över att få arbeta i samma korridorer som en av ens absolut bästa vänner. Att vara såhär ny på en arbetsplats och ändå ha någon som är så självklar att gå in och växla ett par alldagliga ord med innan man rusar till tåget. Någon som är ler med hela ansiktet och säger att hon är glad att se en. Ja, en sån tacksamhet.

Tacksamheten över att C-uppsatsen är något flyttat kommatecken ifrån klar. Över att skrivandet ändå gick så pass smärtfritt som det ändå gjorde. Över att ha fått skriva den med Lina.

Och samtidigt denna oro över vad som händer när augusti är förbi och jag inte längre har ett schema som talar om för mig vad som skall göras.
Socionomjobb sökes. Väldigt gärna på en enhet för ekonomiskt bistånd. I Värmland. Fina kollegor är ett krav. Och en hygglig chef.

Hehe.

Nu; hänga en maskin tvätt, se lite mera Sound of Music, sedan en god natts sömn innan det är dags att pendla lite och sedan plöja igenom krånglig ansökning efter krånglig ansökning.
Åhjo, en tacksamhet även över detta.